Huså Herrgård är Sveriges nordligaste herrgårdsbyggnad och den enda i fjällmiljö. I åratal har föreningarna bakom den kämpat med att hitta en driftsform som bär. Nu finns en ny lösning, och i sommar fylls herrgården vid Kallsjön i Åre kommun med tunnbrödsbakning, konstutställning, VM-kvällar och flaskrace i ån.
Det är lätt att glömma när man skumpar fram på grusvägen längs Kallsjön, men Huså var en gång en av Jämtlands största industriorter. Kopparmalmen hittades 1742, och på 1830-talet lät brukspatronen uppföra ett representativt hus: herrgården som fortfarande står mitt i byn. Bruket är sedan länge borta, men herrgården finns kvar som byggnadsminne, räddad av engagerade bybor och ägd av den ideella föreningen.
Under många år drevs sommarserveringen ideellt eller av arrendatorer. Inget av alternativen höll i längden.
– Det ideella jobbet går inte hur länge som helst. Och det kostar att äga byggnader, elkostnaderna är höga och vi måste ha värme på även vintertid. Föreningen måste hela tiden tänka på att gå runt ekonomiskt, säger Ulla Tysk, styrelseledamot i herrgårdens båda föreningar.
Lösningen blev varken arrendator eller ren ideell drift, utan något mittemellan. Sofie Lundström, verksamhetsansvarig anlitad av Huså Herrgård Ekonomisk förening, och Robert Rudsar, norsk eventarrangör, är paret som flyttade till byn och tog över värdskapet i samarbete med föreningen och byns ideella krafter. Förra sommaren var den första, och inför i år har upplägget justerats med erfarenheterna i ryggen.
– Jag flyttade till Huså för tre år sedan och slogs av hur många föreningar det finns här, för det här invånarantalet. Det finns en kooperativ anda, säger Sofie.
– Vi har ingen affär, vi har inget bibliotek. Vi har inte de här naturliga mötesplatserna. Det är det vi pratat mycket om i föreningen: hur vi kan använda den fina miljön och kulturarvet vi har som en mötesplats, fortsätter hon.
Sommarcaféet håller öppet fredag till söndag klockan 11 till 16, med fokus på lokala råvaror. Tunnbröd bakas vid fem inbokade tillfällen i bakarstugan, där de som kan baka bakar tillsammans med de som vill lära sig. Brödet hamnar både i serveringen och till försäljning, och i fjol kombinerades det med lokal fisk från Kallsjön.
I Bryggstugan finns Återbruket, second hand-butiken som flyttade dit från båthuset för ett par år sedan. Byalaget arrangerar fotbollskvällar under VM, där det går utmärkt att hålla på både Sverige och Norge. Midsommar firas gemensamt, med stångbyggande och lekar. Konstnären Camilla Wolgers ställer ut den 11 juli till den 9 augusti, med vernissage 11 juli. Samma dag är det även en kvällskonsert med band Walk Right in, och den 8 augusti firas Husåminnesdagen med kulturella inslag.
Och så flaskracet i ån, den spontana succén från i fjol.
– Vi hade hört från tidigare arrendatorer att det var ett evenemang, men hade inte förberett något. Inom någon timme letade vi fram flaskorna och sålde dem. Och de första som köpte var inte barnen, det var pensionärerna, berättar Gerd Ganner.
Hon blev själv domare, och Ullas bror fick ge sig ut i den vattenrika ån för att fiska upp flaskorna i mål.
Utöver sommaraktiviteterna satsar herrgården på möten och konferenser. Robert arbetar med event i Norge och ser något här som konferensvärlden saknar.
– Sitter du på ett hotell i en mörk lokal med noll utsikt, det är inte vad folk vill ha. Här kan man använda miljön och aktivera deltagarna. Det ska vi göra mycket mer av, säger han.
En skänkt konferensanläggning ställs upp i Bryggstugan i höst, hämtad av Sofie och Robert själva med släp från Oslo: åtta timmars körning, fyra timmars nedmontering. Grupper har redan bokat, bland annat en sommaravslutning från Åre kommun och ett hundratal personer från Stockholm, och en norsk bank vill förlägga en konferens hit nästa år, eftersom Røros och Huså delar brukshistoria.
För besökaren är herrgården också porten ut i den gamla bruksmiljön. Kulturvandringar leder upp mot gruvan, längs leder som byalaget lagt många ideella timmar på att rusta.
– Man kommer hit och tror att det finns ett café. Sen upptäcker man att vi har en av Sveriges största mineralsamlingar, hyttruinerna, gårdsbruk och otroligt vackra miljöer, säger Sofie.
Runt bordet återkommer samtalet till andan från Husåspelet, den som fick folk att våga satsa och som en gång gav byn ett eget liftföretag. Nu känns den igen i det som händer på herrgården: nya vägar, men med samma anda.
– Den kommunala servicen finns inte här överhuvudtaget, den får vi stå för själva. Precis som bruket gjorde då, på sitt sätt, säger Gerd.
Och för den som tvekar inför grusvägen finns ett sista, enkelt argument:
– Vi älskar att träffa människor, blir svaret runt bordet.
