Han har tävlat i fyra olympiska spel, coachat Hanna Öberg och Elvira Öberg i det svenska skidskyttelandslaget och byggt stuga i Trillevallen. Nu är Jean-Marc Chabloz platsansvarig på Medstugans Egendom, en av Sveriges största sammanhängande privata fastigheter med sina nästan 15 000 hektar. Han kallar det ett drömjobb. Igen.
Det var hösten 2015 som Jean-Marc Chabloz första gången satte foten på Medstugans Egendom. En guide hade blivit sjuk och en bekant frågade om han kunde hoppa in.
– Det blev nästan som en kärlekshistoria från första dagen. Jag fastnade för stället, fjällen och miljön. Jag tänkte wow, vilket smultronställe, säger Jean-Marc Chabloz.
Sedan dess har han kommit tillbaka, år efter år. Han guidade mycket i området under åren som följde, samtidigt som karriären inom skidskyttet tog en ny vändning. År 2020 blev han skyttetränare i det svenska landslaget, med ansvar för namn som Hanna Öberg, Elvira Öberg och Martin Ponsiluoma. De åren innebar mycket resande, läger och tävlingar utomlands, och ripjaktsperioderna på fjället fick stå tillbaka.
Men redan våren 2025, ett år innan han lämnade landslaget och med OS i Milano-Cortina fortfarande framför sig, kände han att något saknades.
– Jag hamnade i en svacka och kände redan då att jag saknade närheten till naturen. De stunderna jag hade missat på grund av alla uppdrag med landslaget.
Till det kom saknaden efter hunden.
– Jag har knappt sett henne de senaste sex åren. Jag har varit ute lite med henne, men inte som jag velat.
Jakthundarna är en stor del av Jean-Marcs liv. Det var genom svärfadern, en passionerad jägare, som intresset växte. När han flyttade till Sverige 2003 skaffade han direkt en fågelhund, och fågeljakten blev en livsstil som han och frun delar. Idag har de fyra hundar.
När Hushållningssällskapet Jämtland sedan hörde av sig med erbjudandet att bli platsansvarig på Medstugans Egendom behövde han inte fundera.
– Det var ett naturligt svar. Ett logiskt svar. Jag sa ja direkt.
Han beskriver det som att gå från ett drömjobb till ett annat.
– Jag har alltid kallat mitt jobb som coach i landslaget för ett drömjobb. Julafton varje dag, brukade jag säga. Och det säger jag här också. Skillnaden är att julgranen är lite större på Medstugan.
Att det känns som att komma hem är ingen slump. Jean-Marc är född 1967 i Montreux i Schweiz men växte upp till stor del hos sina morföräldrar, bönder i en liten alpby på 1 400 meters höjd.
– Jag älskade kor och mjölkning. Jag mjölkade för hand och vi gjorde ost. Stora delar av min barndom och ungdom var jag hos dem.
Han utbildade sig till mekaniker på lantbruksmaskiner, men parallellt med det hade skidskyttet redan tagit fart. Jean-Marc tävlade i fyra olympiska spel: Albertville 1992, Lillehammer 1994, Nagano 1998 och Salt Lake City 2002. I Nagano var han ensam schweizare i truppen. I Salt Lake City ställde Schweiz för första gången upp med ett stafettlag, och Jean-Marc var med.
– Jag har aldrig varit på pallen, men jag är grymt nöjd med det jag gjorde. Jag nådde gränsen för vad jag kunde göra, och inte alla kan vinna medaljer.
Efter den aktiva karriären blev det coachning på olika nivåer, arbete på skidskytteförbundet och på skidskyttegymnasiet i Östersund, och slutligen uppdraget med landslaget. Men känslan av att vakna och se bergen försvann aldrig.
– Jag går upp på Middagsfjället eller upp till masten och tittar ner mot Medstugan. Då känner jag det igen. Den där närheten till naturen som jag alltid har älskat. Allt jag älskade förut har jag fått tillbaka.
Medstugans Egendom är en plats med lång historia. Det var industrimannen och grosshandlaren Carl Fredrik Liljevalch som besökte byn 1885, då som så kallad luftgäst, något svag till hälsan och övertygad om att fjälluften skulle hjälpa. Han blev förtjust i trakten, förälskade sig i naturen och människorna, och började köpa mark. Under åren som följde byggde han upp ett helt litet samhälle: ladugård för 20 kor, stall, magasin, förvaltarbostad, bostadshus, och 1897 en jaktvilla ritad av arkitekten Agi Lindegren. År 1908 stod mejeriet klart. Tanken var ett mönsterjordbruk i fjällmiljö, med försöksverksamhet inom både växtodling och djurhållning. Liljevalch avled 1909 och samma år donerades egendomen till Jämtlands läns Hushållningssällskap, som har förvaltat den sedan dess.
Nu arbetar Hushållningssällskapet med att utveckla egendomen till ett levande fjälljordbruk igen, där hållbar livsmedelsproduktion, naturbaserat lärande och turism ska samspela. Arbetet sker bland annat genom Medstugan Living Lab, där nya idéer testas i praktiken tillsammans med olika aktörer.
– Vi är väldigt glada över att Jean-Marc är på plats. Han har både lokalkännedom och ett driv som passar perfekt i den utvecklingsfas vi befinner oss i. Medstugans Egendom är en plats med enorm potential, där vi vill ta ett långsiktigt ansvar för både människor, mark och framtidens livsmedelsproduktion, säger Karin Ahlberg Eliasson, vd på Hushållningssällskapet Jämtland.
Ett tidigt och konkret steg togs nyligen, när en bikupa med omkring 60 000 bin etablerades på egendomen.
Jean-Marcs egen första arbetsdag på Medstugan blev också handfast. Efter en inledande vecka på kontoret i Östersund åkte han upp till fjällen.
– Vad fan ska jag börja med här uppe? Så jag gick ut i skogen och tog hand om vindfällen och det som bävrarna hade fällt. Snygga till helt enkelt.
Rollen som platsansvarig är bred. En förmiddag kan innebära att hämta ved med fyrhjulingen och fixa en jaktväg, en eftermiddag att planera evenemang eller träffa potentiella samarbetspartners.
– Jag vill inte bara sitta bakom ett skrivbord och prata i telefon. Jag vill träffa folk och göra saker. Kanske tar jag emot en gäst från Stockholm som ska fiska, kanske kommer en skolklass som vill ha ett läger, och sen kan jag gå ut och hugga några träd. Jag är mekaniker i botten. Cirkeln är sluten på något sätt.
Framåt handlar det om att locka fler till Medstugan, sommar som vinter. Redan nu går det att boka vistelser på egendomen, med fiske, friluftsliv och en fjällmiljö bara 26 kilometer från norska gränsen. Men han ser stora möjligheter också i vinterhalvåret, inte minst i ett skidspår. Han har också ögonen på det gamla slakteriet och dess plana betongyta.
– Bara lägga en matta och sätta upp skjutvallen, så kan jag instruera skytte. Varför inte? Det kanske blir en framtidsgrej, en skidskyttebana här uppe.
En annan dröm fick nytt liv när han för första gången klev in i det gamla mejeriet. Samma mejeri som Liljevalch lät bygga 1908 och som drevs ända fram till 1946.
– Wow, här är ju något. Jag tänkte på min morfar och när vi gjorde ost. Varför inte ha en medstugeost? Det skulle vara en liten dröm.
Att bygga relationer med grannarna i området står högt på listan. Den 14 augusti arrangeras Medstugedagen, med temat “Bo, leva och verka i Medstugan”, riktad till de som bor och verkar i och kring Medstugan.
– Jag älskar god kontakt med människor. Att gå runt och hälsa på alla, samla folk på gården och prata med varandra, det är viktigt för mig.
Cirkeln från schweizisk fjällby till jämtländskt fjälljordbruk har slutits. Från morföräldrarnas kor på 1 400 meters höjd till Liljevalchs mejeri på Medstugan. Jean-Marc Chabloz verkar inte ha för avsikt att bryta den.
– Cirklar är fina, säger han. Från fjällko till fjällko.
