På söndagsmorgonen den 6 september stannade ett nattåg från Malmö i Undersåker, Åre, Duved och Storlien. I sig inget märkligt då det händer ofta, men denna gång fortsatte tåget över gränsen. För första gången sedan Meråkerbanan elektrifierats rullade ett genomgående persontåg från södra Sverige hela vägen till Trondheim. Nu utvärderar Snälltåget en förlängning av nattåget.
Det var delar av det ordinarie nattåget Malmö-Storlien som förlängdes för helgen. Avgång från Malmö på lördagseftermiddagen, Åre 07.20 på söndagsmorgonen och framme vid Trondheim S 10.07, 23 minuter före utsatt tid. Efter en snabb vändning gick tåget söderut igen 12.54 och stannade i Åre 16.27. En permanent förlängning skulle ge kommunen direkttåg till Trondheim på drygt tre timmar.
– Försöket gick bra. Den största utmaningen är logistiken i Storlien, där vi måste lämna kvar de flesta vagnarna för att hinna städa nattågsdelen, säger Marco Andersson, kommersiell chef på Snälltåget.
Även den norska delen av körningen flöt på.
– Det gick bra att köra på norska sidan. Det är en väldigt vacker sträcka också.
Det som framför allt behöver lösas innan provturen kan bli tidtabell är personalen.
– För att få till en bra och ekonomiskt hållbar trafik behöver vi bemanning som kan köra över gränsen. Nu fick vi ta hit lokförare och tågpersonal från andra delar av Sverige.
Snälltåget kör nattågen till Jämtland på enbart biljettintäkter, utan avtal eller statligt stöd, så en förlängning blir av bara om efterfrågan bär den.
– Förlängningen tror vi är mest intressant sommartid, när många utländska turister är ute på rundresor i Norden. Trondheim är ett intressant resmål i sig, men det finns också goda möjligheter att fortsätta med tåg, Hurtigruten eller Havila Kystruten, sa Marco Andersson inför provturen.
Även SJ har velat köra sina Duvedtåg vidare till Trondheim, men då ville de ha årlig ersättning på tiotals miljoner kronor från Trafikverket och norska Jernbanedirektoratet, pengar som de inte fick. Snälltågets provtur kördes utan bidrag.
Att någon alls kan köra el hela vägen beror på ett norskt miljardprojekt. Meråkerbanan togs i drift 1881 som den norska delen av mellanriksbanan mot Sundsvall, och på svensk sida hängde kontaktledningen framme vid Storlien och riksgränsen redan 1945. Sedan tog det stopp. I åttio år slutade tråden vid gränsen.
Genomgående trafik har ändå funnits. Fram till år 2000 gick direkta sitt- och sovvagnar Stockholm-Trondheim, med lokbyte i Storlien, och många i kommunen minns Nabotågets dieselmotorvagnar som från 2002 rullade rakt igenom mellan Östersund och Trondheim. Den trafiken kortades ned till Storlien en bit in på 2010-talet, och sedan dess har Trondheimsresenärer fått byta tåg vid gränsen.
2014 beslutade Stortinget till slut om elektrifiering. Prislappen blev cirka 2,4 miljarder norska kronor för hela paketet, som förutom Meråkerbanan omfattar delar av Trönderbanan närmast Trondheim. I december 2025 var det klart och sedan dess hänger tråden ihop hela vägen från Skåne till Tröndelag. De första eltågen i normal trafik började köra först i maj 2026.
Snälltågets tågsätt bestod av fjorton vagnar, men bara fyra av dem fick se Norge.
– Vi lämnade kvar tio vagnar i Storlien, kopplade dem till stationär eldrift och fortsatte med fyra vagnar till Trondheim, där de fick städas i stället. När vi kom tillbaka till Storlien fick vi koppla ihop alltihop igen.
Tidsfönstret i Storlien är trångt av ett annat skäl också. Meråkerbanan är enkelspårig och har lokaltrafik Trondheim-Storlien. Det är SJ:s norska dotterbolag som kör sträckan.
– Hinner vi inte iväg från Storlien i tid finns risken att vi får stå och vänta tills SJ Norges tåg har varit uppe och vänt. Men allt gick bra.
I elektrifieringspaketet ingår
2 500 nya kontaktledningsmaster, en omformarstation i Hell och en breddning av den 2,8 kilometer långa Tyholttunneln i Trondheim, där kontaktledningen annars inte fått plats. Provtåget stannade också i Hell, klassikern bland engelskspråkiga turister tack vare magasinsskylten Gods-expedition. Där ansluter Nordlandsbanan mot Bodö, och Værnes ligger bara en och en halv kilometer bort, så ett tågstopp i Hell är i praktiken nästan ett stopp på flygplatsen. Att sträckan därmed erbjuder eldriven resa från Stora Helvetet till Hell är en bonus.
Först ska helgens erfarenheter utvärderas. Men den som stod på perrongen i Åre i söndags såg i alla fall något som inte skådats sedan Nabotågets dagar, ett persontåg mot Trondheim vid plattformen.