Förra året beslutade kommunfullmäktige att Åre kommun ska bygga två nya avloppsreningsverk. Nu har nästa steg tagits. Den 19 mars beslutade kommunstyrelsen var verken ska ligga: ett på södra sidan av Åresjön och ett på en udde sydöst om Järpen. Årebladet träffade teknisk chef Mattias Gyllenswärd igen för att höra hur projektet går framåt.
När jag intervjuade Mattias Gyllenswärd för knappt ett år sedan var budskapet tydligt: kommunen behöver två nya reningsverk för att kunna växa. Beslutet var fattat, men platserna var långt ifrån bestämda. Nu har de landat.
Åreverket ska byggas på fastigheterna Så 1:25 och Så 1:40, på södra sidan av Åresjön. Järpenverket hamnar på udden sydöst om Lundhags, på fastigheten Österuppland 1:29.
– Nu har vi åtminstone pekat ut var de här verken ska ligga. Sen ska vi ta fram detaljplaner och få tillstånd innan vi kan bygga dem. Men nu har vi en inriktning och kan på riktigt börja titta på ledningsnätsdragningar, säger Mattias Gyllenswärd.
Platserna har valts utifrån en rad faktorer: närhet till infrastruktur som vägar, el och ledningsnät, avstånd till bostäder, risk för ras och skred, och inte minst kvaliteten på den mottagande recipienten, alltså det vattendrag som ska ta emot det renade spillvattnet.
– Även om vi renar spillvattnet släpper vi ut lite näringsämnen. Då behöver vi en bra mottagare som kan ta emot det utan negativa miljökonsekvenser, förklarar han.
En viktig förändring jämfört med idag är att de nya verken hamnar längre från bebyggelsen. Vikverket, det största av dagens anläggningar, ligger precis där man kommer in i Åreby. Det nuvarande Järpenverket syns tydligt från E14. Båda de nya placeringarna ger möjlighet att dölja byggnaderna i landskapet.
– Vi kommer att jobba med den befintliga naturen för att få verken att smälta in i skogen så mycket som möjligt, säger Mattias.
Sedan förra artikeln har det också hänt saker på planeringssidan. Detaljplanestoppet som kommunen införde 2022 ersattes i december 2025 av en strikt planprioritering. Det innebär att nya planärenden nu hanteras av kommunstyrelsen och bedöms utifrån kriterier som samhällsnytta, behov av kommunal service och behovet av fler permanentbostäder.
Kostnaden för projektet uppskattas i dagsläget till mellan en och två miljarder kronor, en siffra som kan justeras i takt med att fler utredningar slutförs. Finansieringen sker via VA-taxan, vilket kommer att innebära höjda avgifter. Samtidigt gör de nya verken det möjligt för fler att ansluta sig till kommunalt avlopp, vilket sprider kostnaden på fler hushåll och över lång tid.
Nästa steg är detaljplaner och miljötillstånd. Planerings- och tillståndsfasen beräknas pågå till och med 2027. Därefter ska tillståndsansökningarna prövas av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Först efter godkända tillstånd kan byggnationen börja.
– Det är ett jättestort projekt med många aktiviteter och många olika typer av risker på vägen. Men jag tycker att vi ligger i fas. Vi säger fortfarande att verken ska vara färdiga första halvan av 2030-talet, säger Mattias.
Målet var att besluta om platserna runt årsskiftet. Det dröjde till mars, men inte mer än så. Mattias ser det som ett projekt han hoppas få följa hela vägen.
– Huvudsyftet med verken är att skydda människors hälsa och miljön i växande samhällen. Nu tar vi ett steg till, avslutar Mattias.