Hur reagerar man när kroppen plötsligt hamnar i iskallt vatten? Det fick kommunens niondeklassare ta reda på under Fjällsäkerhetsdagarna, som i år genomfördes den 16 och 18 mars. Eleverna från Duveds skola och Hallens skola fick varsin dag av praktisk utbildning i allt från lavinsök till isvaksräddning.
Nora, 16, går i nian på Duveds skola. Hon åker mycket skidor och skoter hemma, men den här dagen blev det något nytt. Hon hoppade i en isvak.
– Det var kul men det var kallt. Man kände hur paniken kom när man väl hade hoppat ner. Men sen när man fick andas så märkte man att det var okej, berättar hon efteråt.
Innan dagen hade Nora aldrig använt ispiggar. Hon visste att man skulle ha dem, men inte hur de fungerade.
– Nu vet jag det, säger hon.
Fjällsäkerhetsdagarna är Åre Fjällsäkerhetsförenings initiativ. Dagarna har funnits sedan länge men 2022 gjordes en nystart av satsningen i dagens form som en del av projektet Natursäker, med målet att ge alla niondeklassare i kommunen en likvärdig utbildning i fjällsäkerhet. Sedan dess har det blivit en etablerad del av undervisningen.
– För vår del är det här superviktiga dagar. Vårt uppdrag är att sprida information om fjällsäkerhet. Det är kanon att vi tillsammans med de andra aktörerna får träffa kommunens ungdomar och dela med oss, säger Anders Aspholm, ordförande i Åre Fjällsäkerhetsförening.
Genomförandet är ett samarbete mellan Åre kommun, Skistar, polisen, fjällräddningen, VÄSEK och Jämtlands Räddningstjänstförbund där Skistars eventavdelning har i uppdrag att samordna det praktiska på plats av Fjällsäkerhetsföreningen.
– Tillsammans utvecklar vi eleverna, de får en förståelse för fjällens risker och möjligheter samtidigt som vi synliggör olika framtida arbetsmöjligheter. Så en fantastisk dag, säger Linnéa Sahlmén, skol- och arbetslivsutvecklare på Åre kommun.
– Det är väldigt uppskattat. Just att lära ut fjällsäkerhet och vad man ska tänka på, för många av de här eleverna är ute på fjället och kommer vara det, säger Linnea Johansson.
Hon betonar att det är tack vare alla medverkande organisationer som dagarna kan genomföras, och att de ställer upp varje år.
Åre kommun har en natursäker profil, och fjällsäkerhetsdagarna knyter an till friluftslivsdelen inom ämnet idrott och hälsa.
Ulrika Frisk, idrottslärare på Duveds skola, ser dagarna som en viktig del av skolans undervisning.
– Det här är en fantastisk möjlighet att få öva säkerhet och fjällvett. Det är superbra att kunna få bada isvak under kontrollerade former och få information om transceiversök och hur man beter sig på en skoterled, säger hon.
Utöver den praktiska kunskapen lyfter hon att eleverna får kontakt med lokala företag och organisationer, och att det kan öppna dörrar.
– Man kanske får veta om företag som man inte ens hade en aning om. Det kan vara blivande arbetsgivare. Det är helt fantastiskt att få hjälpas åt med de fantastiska företag vi har i byn.
Tanken är att alla elever i kommunen ska få samma grund att stå på.
– Vi ska vara natursäkra. Att vi kan skicka ut barnen på fjället utan att behöva vara oroliga, säger Ulrika Frisk.
Under dagarna roterade eleverna mellan flera stationer. Vid isvaken stod Nicklas Persson från Räddningstjänsten Jämtland och guidade eleverna ner i vattnet och upp igen.
– Första man behöver göra är att börja tänka. Hitta sin andning. Och sen komma tillbaka åt det håll man kommer ifrån, säger han.
Poängen med att gå tillbaka samma väg är enkel: där vet man att isen höll. Det gäller inte bara niondeklassare.
– Ramlar man i så är det att börja andas, så att man kan börja tänka rationellt och göra rätt val. Annars kan det bli värre, säger Nicklas Persson.
Han konstaterar att tjejerna ofta är modigare än killarna i isvaken.
Dan Lang, fjällräddare i Åre sedan 20 år, gick igenom grunderna i att ta hand om en skadad person. Fjällräddningens Åregrupp består av 24 personer och Dan lät eleverna öva på stabilt sidoläge och gick igenom protokollet LABCDE som används vid olyckor.
– Det är mest för att om man måste lämna någon så ska de ligga i stabilt sidoläge, förklarar han.
Just det var något Nora tog med sig.
– Jag hade inte riktigt koll på det förut. Men nu känner jag mig trygg, säger hon.
Emma från Skistars skidpatrull pratade om vett och etikett i skidbacken, risker och konsekvenser. Hon lät också eleverna testa transceiver- och Reccosök i lavinterräng, och gick igenom vad man ska ha med sig om man ger sig ut utanför det preparerade.
– Åk efter din förmåga och ta hänsyn till andra åkare. Vi vill inte ha några kollisioner, säger hon.
Vid skoterstationen berättade Lars Bernhardsson från VÄSEK och Erik Lennemar från polisen om regler och ansvar. Eleverna hade många frågor. Vad kostar det om man åker dit? Vad händer om man kör utan förarbevis?
– Det är inte bara föraren som misstänks för olovlig körning. Den som har tillåtit körningen kan också bli misstänkt, förklarar Erik Lennemar.
Han betonar att det är lagkrav på godkänd hjälm vid skoterköring och att man måste ta reda på var man får köra. Polisen hade också pratat med eleverna om olyckor och hastighet.
– Hastigheten har stor betydelse. Det vanliga är att man kör in i fasta föremål, och det är där folk dör. Hög hastighet gör konsekvenserna större, säger han.
Lars Bernhardsson fyllde i från VÄSEK:s perspektiv. Det är markägare som gör skoterlederna möjliga, och skoterpasset finansierar allt underhåll.
– Visa respekt för markägare och natur. Skoteråkning är en fantastisk frihet, och det vill vi att den ska fortsätta vara.
Nora hade redan en del koll på skoterreglerna hemifrån, men andra delar av dagen var helt nya. Hon visste exempelvis inte att man inte får ha passagerare på cykel.
– Jag tycker att alla borde få testa göra det här någon gång, sammanfattar hon dagen.